Oj va negativt det blev här! Som tur är så är jag inte långsynt och Tommy kan få mig att känna mig mycket bättre oavsätt vad det är som gör att det börjar.
Jag behöver nog lära mig snabbt innan valpen kommer att styra känslorna åt ett annat håll. Som nu ville jag bara hoppa på någon och slå ner personen, sånna känslor vill jag absolut inte utsätta valpen för. Impulskontroll är något jag måste lära mig fort. Nu mena jag inte att jag skulle hoppa på någon men känslorna säger att jag ska göra det.
Det är svårt att förklara sånt för någon som aldrig har upplevt inpulserna. Nä nu ska jag sluta snurra om detta och lägga tyngden på att få Snobben sluta pinka inne. Av någon anledning har han fått för sig att det är okej.
Det är helt sjukt vad arg jag är! Tydligen kan jag inte få folk att förstå vad det är jag säger. Så jävla irriterande när de i princip upprepar det jag sa och de tror att jag säger i mot dom.
Detta händer ju inte bara en gång om dagen utan hela tiden och jag är så trött på det! Lyssna på vad jag säger och fråga om ni inte förstår vad jag menar. Hur svårt kan det vara? Jag menar hade man bara slutat avryta mig mitt i meningar och tankebanor så hade jag kanske fått förklarat hur och vad jag menar istället för att folk blir arga på mig. Klart att jag försvarar mig då när de säger och sprider saker om mig som jag inte står för.
Ja det är ett socialt handikapp för mig men ingen vill bli avbruten och få ord stoppde i mun! Tänk er själva att ha främmande människor som gör så, eller de som står en nära oxå. Till slut så orkar man inte längre.
Mitt internett är slut på telefonen och det betyder att jag inte kommer kunna uppdatera bloggen som jag vill de kommande dagarna. Super irriterande!
Anledningen till att jag inte köper mera är ju för att det kommer komma ett litet tillskott till våran familj om bara några veckor! Jag och min sambo har nämligen tingat en liten chihuahua. Jag är så glad att jag kan spricka av glädjen! Det enda jag inte längtar efter är de tidiga mornarna.
Ja men vi håller på att spara in på allt i alla fall så vi kan lägga pengar på båda hundarna. Det är ju inte billigt men det är verkligen värt det.
Jag har fortfarande huvudvärk från i lördags! Helt galet, är tydligen inte ung längre. Att man kan vara så bakis länge. Asså jag har ju inte mått jätte dåligt, bara huvudvärk och yrsel.
Idag ska jag se till att rå om hunden ordenkligt. Ska ta en riktigt lång promenad och skämma bort honom med hans favorit tuggben. Kanske träna på lite roliga trix, han kan ju många men finslipa lite på dom är ju alltid roligt.
Jag är bakis, avskyr verkligen att vara det. Men jag hade jätte roligt igår, planen var från början att gå till en pub eller liknande. Så blev det inte utan vi hamna på Ritz inne i stan.
Idag ska jag och min sambo gå igenom förådet och lägga ut det vi inte använder på blocket. Sen får vi se hur dagen kommer se ut. Ska nog slappa så mycket som möjligt.
Idag har min sambo pratat med tjejen som skickat mig vidare till utredningen. hon sa att innom två veckor kommer de höra av sig till mamma och pappa för att interjuva dom.
Det är ju bara för att kolla med dom att jag va likadan när jag va liten. Sen efter det ska samma person kalla mig och prata med mig. Jag har inte den blekaste om vad som kommer hända sen, det enda jag vet är att jag inte orkar vänta längre. Jag är så fruktansvärt trött på att stå i kö.
Sen så sa min mamma en hemsk sak till mig igår. Det är faktiskt första gången som hon ens pratat om min add, hon förstår inte och kan inte sätta sig in i hur jag har det. Vilket jag tycker är konstigt, hur kan hon som har uppfostrat mig och sett mig växa upp inte se att det är något fel. Hon sa i alla fall rakt ut att hon inte ville höra något om min add över huvud taget. Jag orkar inte analysera skiten utan hon får som hon vill, ett tag i alla fall. Hon måste fortfarande gå på intervjun.
Utredningen börjar innom två veckor och det ska bli så skönt efter allt jag varit med om. Alla läkarbesök, tester och flänga över halva stan är äntligen slut.
Idag gjorde jag färdigt min hund påse i saknad av bättre namn på denna. Har sett dessa på internett och hade ingen lust att beställa någon. Så jag virkade en! Detta är i alla fall resultatet.
Vilken hemsk natt asså! Jag fick tid att läsa i alla fall, men inte på det bra sättet. Är så fruktansvärt trött, om jag räknat rätt så har jag sovit ca 4 timmar. Det är ju lite sömn men inte så mycket jag hade velat. Vill ju samtidigt inte vända på dygnet.
Mår mycket bättre i magen idag, så jag ska äntligen hämta hunden! Jag längtar så mycket efter honom så det skär i hjärtat på mig på kvällarna när vi ska gå och lägga oss. Tommy känner likadant, det är så tomt och tråkigt utan min vovve! Men ska ju hämta honom så nu känns det mycket bättre.
Ja snart är klockan 03.00 och jag kan fortfarande inte sova. Det är konstigt för jag har sovit okej i ett par nätter nu när jag varit dålig i magen. Nu när det börjar bli bättre så kan jag istället inte sova
Inte konstigt att jag är så trött på skiten. Men det finns ju inte så mycket annat att göra än å ligga kvar i sängen, blunda och sluta tänka. Det kan väll inte vara så svårt? Säg det till min hjärna. Tydligen måste jag tänka på allt under natten.
Åkte hem till mina föräldrar idag för att umgås med min syster och träffa Snobben. Han är där för att jag kan inte promenera med honom och ge honom den grundläggande omsårgen vilken hund som hellst behöver.
Jag va bara där två timmar, magen började krångla och jag hade ingen lust att stanna då. De bor ju så nära så det tar inte lång tid att åka och hälsa på Snobben. Det var mest därför jag fråga dom om dom kunde ta honom.
Jag har haft skiten med magen i fyra dagar nu och jag är så trött på det! Det gör ont i magen och det finns inget jag kan göra åt det. Jag orkar verkligen inte mera, jag är uttorkad, hungrig och jag har så förbannat ont i rumpan. Tydligen finns det inget att göra åt det enligt min läkare.
Det är tur att jag har Tommy, han kan alltid få mig att känna mig bättre.
Jag har haften super bra diskution med en person och jag är så glad över det!
Jag vill inte gå in på detaljer för ingen annan har något med det att göra. Men jag är super glad och lättad i alla fall och det är det som är huvudsaken.
Så jag håller på att göra eget hundgodis! jätte roligt och väldigt uppskattat hos vovvarna. Kommer lägga in lite bilder och så på det senare.
Så här många glas har jag använt idag. Hahaha! Dricker mycket pga magen, måste ju det. Men när add hjärnan sätter i. Så tar man glas utav bara farten. Inte en tanke på att det står femtioelva på soffbordet.
Har bestämt att det är dags att åka in till stan och festa till det lite! Blir dock ingen alkohol för mig eftersom jag precis mått dåligt. Det får vänta till senare, är ju inte som att jag missar något. Jag är ju faktisk med ändå.
Det viktigaste tycker jag är att man faktiskt umgås med folk och har det roligt och trevlig. Sen spelar det ju ingen roll om man dricker eller inte. Min sambo kommer dessutom att hämta mig på kvällen så slipper ta bussen och spårvagnen hem i alla fall.
Nu börjar det ljusna i andra ändan av tunneln! Jag har vilat i snart två dagar, bara legat i soffan och inte gjort något alls. Det vill säga att jag har samlat på mig energi. Jag är fortfarande trött i kroppen men min hjärna börjar vakna igen.
Att vila ut någon vecka per kvartal är något jag måste för att orka med all skit som min hjärna slår mot mig. Jag menar att när man går om kring och oroar sig över vad andra människor tycker om en, alla vill ju på något plan bli omtyckt. Men när jag har den tanken så blir den så stor att jag får prestations ångest i närheten av den personen och ibland snurrar tankarna så sjukt över sånt att jag inte hinner stoppa dom. Personen kan vara en kollega, chef eller läkare. Ja det spelar ingen roll igentligen vem det är, det är nyckelpersoner som jag behöver hjälp och stöd av.
Jag har en liknande känsla med jobb och skola, vilket inte alls är roligt. Jag vill ju bara orka göra sånt som vilken annan människa som hällst vill göra. Men nojjan av att någonstans veta att man har lägre energi och aldrig kommer upp i samma takt som många andra håller i ens klass är inte alls kul.
Ja jag kan nog skriva om detta hur länge som hellst för det är ett stort problem inte bara för mig utan för de som bryr sig om mig oxå. Jag önskar bara att det upptäckts tididagre så jag sluppit leva i en sorts paus. Som jag skrev i början så blir det bättre med vila! Nu har jag vilat och nu ska det tas tag i! Min sambo har en telefontid med min läkare på fredag och vi får ju se vad hon säger. Det är ju hon som tagit beslutet att utreda min add så hon borde veta när det börjar!
Jag ska sätta mig med hm:s vår katalog i soffan och bädda ner mig under en filt ett tag, efter vad jag gjort är jag värd det!
Jag har ju varit på vårdcentralen med magen nu, de kunde inte hitta några fel på den. Precis som förra gången. Det enda de kunde säga var att jag ska vila mig och låta bli fast föda tills jag är bra igen.
Det kan man kalla det i alla fall! Jag ska äta en semla! Jag har inte ätit något sådant på tre veckor men eftersom allt ändå bara går rakt igenom mig så är det ju bästa tiden att äta sånt.
Ja jag vet att det är en bortförklarning men det är det enda jag kan tänka mig att äta just nu. Grädde och bröd är ju inte så svårsmält. Ja ennu en bortförklarning men jag vill verkligen ha en! Åh gud jag är så törstig oxå, försöker att komma ihåg att dricka hela tiden men det hjälper inte riktigt. Känner liksom hur torr jag är i munnen och i ögonen av någon konstig anledning.
Orkar faktiskt inte sitta och skriva längre. tittar in senare.
Jag har haft magknip halva natten och nu så är den värre än någonsin. Jag är så lös i magen att jag inte ens känner när jag bajsar... Detta är inte alls roligt! Jag har till och med fått ett sår precis i öppningen som vägrar sluta blöda.
Jag har fått ringt vårdcentralen nu och fick en akut tid tidigt i morgon. Måste bara se till att jag kommer upp ur sängen och iväg dit utan att behöva springa på dass mitt i allt. Jag har ju i alla fall inte drukigt något kaffe och jag försöker äta sånt med mycket fibrer i, med det hjälper inte.
Jag vill bara kunna leva mitt liv så normalt som möjligt! Tror att det är flera än jag som har problem med magen.
Jag är så trött på detta, skulle helst av allt gå och gömma mig under mitt täcke och låtsas att allt är bra. Dröma mig bort en stund och sova lite. Sånt hjälper ju för stunden men absolut inte i längden och nu är det dags att ta tag i skiten. På tal om det ska jag försöka ringa min kontakt och kolla vad som dröjer så med utredningen. De skulle ju ringa i Januari och ja denna månaden är ju faktiskt snart slut.
I morgon är det min och Tommys förlovningsdag! Så då blir det antagligenen inget bloggande under dagen. Det ska firas ordentligt men inte så dyrt. Vi har ju inte så bra ekonomi, vi klarar oss men har inte råd med några extra utgifter.
Jag är så lycklig över att Tommy till slut bestämde sig för att han vill leva resten av sitt liv med mig! Jag som är så instabil, det visste han oxå när han ville att vi skulle vara tillsammans. Helt galet att jag träffat en så underbar kille som han är! Nä ska ta och gotta mig lite i bröllops saker och drömma ett tag.
Jag har rensat rent datorn hela dagen idag så det är därför det har varit dålig uppdatering. Men nu fungerar datorn mycket bättre!
Jag har även tagit ner mina akvarium eftersom jag har misskött dom en längre tid så min sambo har fått ta över allt. Så nu kan jag fokusera på mig! Även om allt är mycket bättre igen så är inte allt bra ännu, det mesta runt mig gör mig irriterad och förbannad. Så ska försöka göra sånt som jag tycker är riktigt roligt, även om jag kanske inte känner för det.
Jag är super sugen på att träna hund nu! Det är så roligt och det spelar egentligen ingen roll vad det är för träning. Vill nu!! Synd att jag inte har igång den andra datorn annars hade jag kunnat lägga upp gamla bilder på när jag och mina kompisar var iväg med alla hundarna!
Bara ha ett ställe man kan vara aktiv och göra skillnad. Det är ju så mysigt oxå inte bara med träningen utan när man är ett gäng och har samma intressen så blir det så mycket roligare! Aja måste konsentrera mig på det viktigaste först vilket är att hindra Snobbens och min stress gnugga av på varandra.
Tog nog i lite för mycket, som vanligt. Nu är jag så där super trött och irriterad igen. Självklart i samband med att sambon dyker upp. Stackarn fårstå ut med att jag inte orkar ha tv:n på eller något annat som låter.
Det är så typiskt mig. Vill bara gå och lägga mig och sova bort resten av dagen. känner mig orättvis mot dom båda dessutom. Önskar så innerligt att den här skiten bara kunde ta slut. Men det går inte att bli frisk från detta, kan bara lära mig leva med det och det går ju inte förens de kallar mig så jag kan få hjälp med all skit!
Kan ju inte ens skriva ordenkligt längre, men orka bry sig.
Det är ju helt uteslutet att gå och lägga sig oxå. För då kommer jag ju inte kunna somna i kväll. Och ja då börjar ju allt om från början med sömn brist och dåligt humör. Jag vill komma ikapp alla andra med gymnasiebetyg och jobb! Jag menar jag är 25 och kan inte ens hålla i ett jobb i mer än två månader. Magen börjar krångla, stressen gör att jag inte kan somna och humöret tär på alla mina förhållande till människorna runt mig. Speciellt till min underbara sambo. Han är nog den enda som faktiskt kan få mig att känna att det kommer lösa sig, någon gång.
Två fulla nätter med sömn gör verkligen undervärk! Denna bloggen hjälper mig så fruktansvärt mycket. Här kan jag verkligen skriva det som händer med mig i den sekunden det händer.
Jag har faktiskt tagit disken och städat rent på diskbänken! Helt sjukt, jag har inte orkat göra något alls de senaste månaderna. Det har ju varit så illa ett par gånger att jag inte ens har tagit mig ur sängen på morgonen. Att bara erkänna en sån sak är hur skönt som hällst! Denna bloggen är min och bara min, ingen annan kan dömma mig eller få mig att må dåligt över all skit som händer just inne i mig just nu! Tänk kanske blir denna bloggen omgjord om ett par månader och inte ha lika många långa inlägg om hur jag känner mig.
Jag tror faktiskt att jag ska ta och fortsätta i köket. Kan ju visa resultatet sen!
Mitt förträffliga sällskap! Snobben är min ängel och rädddare. Vad hade jag gjort på dagarna utan denna fina varelse!
Ja jag vakna precis! Har nu sovit en hel natt igen och lite mera därtill eller okej jag har sovit 10 timmar inatt men det va så skönt!
Sitter nu och längat frammåt igen! Det är så svårt för mig att leva i nuet men det är faktiskt så att det inte finns något att göra åt det ännu. Jag kan inte få hjälp förens jag har diagnosen på papper och tills dess så kan jag bara försöka sova, träna sköta vardagen och hunden.
Jag vet inte hur det är för er andra med add där ute. Men nu är jag 25 och mitt liv har stått stilla sen jag gick ut grundskolan. Att ingen på 8 år har sagt att du kanske ska kolla upp dina problem hos läkaren. Eller att de otaliga arbetsterapeuter, lärare och ja de senaste åren läkare kunde ju i alla fall koppla mina problem till Add. Men det är ju en tyst sjukdom som inte märks. Jag va nämligen den blyga tjejen som ofta satt och dagdrömmde, det är jag fortfarande. När jag sitter och skriver detta har jag fastnat otaliga gånger och tiden bara springer iväg. Ett sånt här inlägg tar minst 30 min för mig att skriva och ibland ännu längre.
Sen med alla motgångar sedan grundskolan har jag prestationsångest, panikattacker och känslor som säger att jag inte räcker till, att jag inte är den personen jag borde vara. 6 år i gymnasiet utan slutbetyg är ju inte så roligt heller.
Nä inget mera sånt! Ska ta en lång promenad med hunden.
Det har varit super bra idag! Va en sväng hem till mamma och pappa för att uppdatera datorn, köpt mat och så köpte jag en rengöring till diskmaskinen. Den har ju varit sönder och så har den stått oanvänd så den stinker sjukt äckligt!
Nu sitter jag i soffan med en kompis och snobben. Det är super mysigt! Synd bara att diskmaskinen låter så mycket.
Det enda jag saknar är min sambo, han är iväg med någon kompis. Hoppas att han har roligt för det är inte ofta han åker iväg och roar sig på annat håll.
Nä ska nog försöka få min kompis att flytta sig från soffan så vi kan hitta på något roligt!
Jag längtar verkligen fram tills min kompis flyttar tillbaka till Göteborg. Då kan vi göra som vi alltid har gjort, fika, shoppa och mysa med hundarna. Hon har nämnligen bott i Luleå de senaste åren och ja det har ju blivit en del telfonsamtal och långa tågresor fram och tillbaka.
Tycker att hon ska ta och skynda sig med att sälja sin lägenhet och snabba sig med att komma ner hit så jag har någon att umgås med på dagarna! Men det är ändå tur att hon varit där uppe för annars så hade jag nog aldrig hittat den bästa kenneln någonsin. Får bara hålla tummarna för att jag blir vald som valpköpare, hon har nämligen en oändligt lång kö på sina valpar och speciellt till denna kullen.
Fick min efterlängtade sömn igår! Så nu är jag super pigg, har inte sovit så gott på flera månader. Så mitt tips till er där ute som inte kan somna gå och lägg er kl 22 och ligg i sängen utan att göra något annat än att försöka somna. Till slut så somnar man bara.
Sitter hemma hos mina föräldrar idag, har lånat deras internett så jag kunnat uppdatera itunes. Har ju min telefon som internett vilket funkar utmärkt att surfa och annat sånt på men större uppdateringar kräver ju bättre hastighet. Hunden är med mig oxå, han och min systers katt har sprungit runt som tokar och busat i en halvtimme nu. De har ju vuxit upp tillsammans så de är super söta med varandra.
Jag ska försöka leta upp en bild på dom tillsammans men jag kan inte lova något.
Äntligen är min sambo hemma från jobbet! Älskar att lyssna på när han grejjar i lägenheten, det blir mera liv här hemma då.
Jag gör allt i min makt för att inte somna nu! Är så fruktansvärt trött att jag inte kan tänka på annat, det hjälper inte att göra saker heller. Jag har kommit till det stadiet att jag inte riktigt har kontroll på armar och ben. I morgon kommer jag nog hitta ett flertal blåmärken på mina smalben, knän och armar. Det är konstigt det här med sömnen, jag har aldrig tidigare haft så här stort problem med den.
Det jag menar är att jag har alltid somnat tillslut kanske har det tagit runt 30-40 min att somna men jag har alltid gjort det. Nu så kan det ta 3-5 timmar och när jag väl somnar så vaknar jag hela tiden är vaken en stund och sen somnar om igen. I natt var jag tvungen att gå upp på toa och då är det ofta kört för mig, ingen ide att föröka övertala sig själv då att man kanske kommer somna ändå.
Jag kom på att jag har en sak att testa kvar och det är att gå och lägga mig kl 22 med min sambo och inte läsa, grejja med mobilen eller gosa med hunden. Så får vi se om det fungerar, gör det inte det så får jag tvinga mig själv att gå till läkaren. Avskyr att behöva göra det men finns inget annat val som det ser ut nu.
Jag vet inte ens hur jag ska börja nu, är så jävla trött! Jag sover dåligt på nätterna och är helt orkeslös i vanliga fall utan dålig sömn.
Nu idag har jag nått den pungten att jag verkligen inte orkar med något! Mitt humör är hemskt och jag blir irriterad och förbannad för ingenting. Jag önskar innerligt att jag va som alla andra, tänk om jag orkade jobba och kunde tänka på mera än en sak i taget. Tjäna pengar och åka på semester är mina högsta drömmar just nu.
Men jag måste kämpa på! Jag kan inte ge upp nu inte precis innan första delmålet är uppnått. Att starta utredningen på mig.
Det är ju faktiskt så att jag vill komma vidare, så jävla mycket vill jag det! Men jag kommer inte vidare. Det är som om mitt liv står på paus och jag lever i något mellanting.
Jag lever verkligen i en bubbla igen, men jag tror att det är nödvändigt fram till utredningen. Jag vet inte hur det är med er andra men försöker ni spräcka eran bubbla?
Jag ska försöka vara lite tydligare. Min bubbla kan man säga innehåller mig, min hund, min sambo, några vänner och familjen. Det är personerna sen så finns det så klart platser oxå i mitt hem och hemma hos mina föräldrar. Det är de platserna som jag kan slappna av och vara mig själv. Jag behöver inte vara medveten om vad de andra pratar om för de hjälper mig in i samtalet igen när jag inser att min hjärna antingen har stannat av helt eller vart på högvarv och jag inte hängt med själv på vad jag tänkt på.
Ja tillbaka till det jag försöker fråga då.
Frågan kanske gäller mera min komfortzon snarare än om min bubbla. Så fort jag tvingas ut ur den utan att jag själv känner för det eller orkar med det så blir jag stressad och jag får spendera närmsta 20 min på toaletten. Det spelar absolut ingen roll över hur mycket medecin, vilket märke eller vad medecinen är till för. Min mage protesterar på en halv minut. Borde jag ens försöka ta mig ur det innan jag fått hjälp?
<a href="http://www.bloglovin.com/blog/4603443/?claim=76hxmh3sfyx">Följ min blogg med Bloglovin</a>
Skit rent ut sagt! Ja har skött maten perfekt idag men efter att min sambo kom hem har jag glömt att äta. Lika bra att dra sig undan och vänta på maten.
Det är tur att jag har min sambo hade aldrig klarat av att gå ner i vikt annars, eller äns fått i mig mat nu på kvällen. Det vanliga som händer när jag inte ätit på länge och ska laga mat är att någonting litet går fel och i min hjärna blir det världskatastrof. Det brukar antingen bli så att jag försöker ändå och allt jag gör blir pannkaka och inte sån man kan äta. Så klart blir jag förbannad i detta senariot och tillslut så måste jag ge upp för jag orkar helt enkelt inte fortsätta. Det finns ett till senario och det är när jag inte ens kommer på att jag inte ätit, det kan gå från frukost till middag vilket är skit för inte bara magen utan hjärnan.
Som tur är har jag min underbara sambo som sveper in i köket och gör allt bra igen!
Är det någon mer som har problem med detta? När jag inte ätit så blir jag först grinig sen förbannad på alla och allt och tillslut så somnar jag.
Ja det har ju tagit ett par timmar att bara få upp grunderna på bloggen. Vi får se hur den kommer att se ut om ett par dagar.
Än så länge så har jag inte börjat tänka på vad jag ska lägga upp här, blir väll mest personliga inlägg om vad som händer här hemma i min vardag. Väntar nämligen på att add utredningen skall startas och innan dess finns det inte så mycket att göra åt det som hänger ihop med den. Planen är i alla fall att gå ner 25 kilo, sluta stressa så magen slutar krångla och skaffa en chihuahua.
Hoppas alla kommer ha en skön vecka! Min kommer vara full av träningsvärk!
