God morgon!
Kategori: Add
Idag har min sambo pratat med tjejen som skickat mig vidare till utredningen. hon sa att innom två veckor kommer de höra av sig till mamma och pappa för att interjuva dom.
Det är ju bara för att kolla med dom att jag va likadan när jag va liten. Sen efter det ska samma person kalla mig och prata med mig. Jag har inte den blekaste om vad som kommer hända sen, det enda jag vet är att jag inte orkar vänta längre. Jag är så fruktansvärt trött på att stå i kö.
Sen så sa min mamma en hemsk sak till mig igår. Det är faktiskt första gången som hon ens pratat om min add, hon förstår inte och kan inte sätta sig in i hur jag har det. Vilket jag tycker är konstigt, hur kan hon som har uppfostrat mig och sett mig växa upp inte se att det är något fel. Hon sa i alla fall rakt ut att hon inte ville höra något om min add över huvud taget. Jag orkar inte analysera skiten utan hon får som hon vill, ett tag i alla fall. Hon måste fortfarande gå på intervjun.
Utredningen börjar innom två veckor och det ska bli så skönt efter allt jag varit med om. Alla läkarbesök, tester och flänga över halva stan är äntligen slut.
